Jag har fastnat med händerna i marken

Känns som jag är långt i från dig, som i ett annat land fast nära ditt. Hösten är här och i och med de så har mina händer fastnat i marken. Jag vill göra så mycket men tröttheten är ett faktum och jag orkar inte med och vips är det natt och vi ska alla sova. Trots min trötthet så har jag den finaste familj som jag någonsin kunnat önska mig. En 2 årig tik amstaff/pitbull och en sambo som är bättre än de jag alltid drömt om. Jag är lycklig. Var rädd om varann.

Kommentera här: